Kan lämna byggnaden i timmar och ser ingen skillnad när jag kommer hem. Disken är kvar, dammråttorna leker fortfarande kurragömma under soffor o bord. Ingen middag står o puttrar på spisen, ingen har heller ätit något under min frånvaro..nja, ingen lagad mat.
Nä nu ljög jag- disken står inte orörd den har faktiskt oftast haft lite kloning medan jag varit på turné. Ja, så brukar det vara, det enda som förändras i min frånvaro är storleken på disk o tvätthög, och båda växer.
Men jag är inte bitter- nä.
Snarare nära att skicka en riktigt fet faktura till berörda parter. Hur länge tar det för familjen att betala av en städ o tvätt-nota på en miljon eller så?
Jag kan göra en fördelsaktig avbetalningsplan, med fördel
SUSS
Men jag är inte bitter - nä.
Tur jag har mina fyrfota tröstare som möter mig med vickande rumpor o viftande svansar..tur jag har jyckarna.
Annars skulle min hjärna spricka av blodtrycket som ständigt o jämnt bildas där.
Mina tinningar skulle banka som bongotrummor på en festival i Rio.
Tackar för er existens.
Och så undrar om det finns någon mor- och kanske far- som inte känner igen sig.
Någon som aldrig upplevt detta? Finns det någon?
Är jag ensam om detta så är jag illa ute- då ÄR det mig det är syndast om.
Är jag ensam om detta så är jag illa ute- då ÄR det mig det är syndast om.
Idag köpte jag 20 underbart gula tulpaner som pryder mitt köksbord och påminner mig om att våren faktiskt är på ingång. det är en stor tröst i mitt stora missmod. detta är den årstid jag plågas mest. så nära och så långt ifrån. våren på ingång men så mycket snö kvar.
Likt de gamla faraonerna dyrkar jag solen. Den ger mig hopp, ger mig tro, ger mig livskraft. just nu saknar jag mycket av det.
Hoppas att jag har tur och får följa med Mixmegapol på en underbar solsemestervecka med bara tjejer. Skulle vara underbart. Så jag håller tummarna- alla jag hittar- så akta dig om vi stöter ihop, om jag rycker tag i dina tummar- ja, då vet du vad det handlar om.
Nu har jag varnat, nu kan ni vara beredda- för så desperat är jag .
Ja, det var väl det för idag. Händer inte mycket i stugan...
eller JO, det gör det hela tiden är världens fart mellan stolsben o små agilitytunnlar och skor som helt plötsligt står på oanade destinationer. Det är folkrace i stugan. Små valpar med lite större kumpaner far fram som vältrimmade racerbilar mellan mina ben och över mina fötter, det gäller att vara alert och hoppa åt sidan. Utan att landa på en annan racerdeltagare. Det kräver en otrolig skicklighet och balans vill jag lova. så vem behöver gå på gym? Inte jag =)
Men så är jag alert o pigg i huvudet oxå..eller? Eller är jag bara helt ovetande om mitt sakteliga förfall? Det känna inte så på insidan och spegeln ljuger för den visar upp min mamma varje gång jag kikar. Någon har bytt ut den mot en gammal tavla. Men jag tycker min mor var vacker som yngre förmåga så det är ok att kika på henne då o då =)
Nu ska jag se om jag får ut några omgångar av spindelharpan- det är min bästa sysselsättning. Då stannar hjärnan upp att fundera på all disk o tvätt o dammråttor som häckar i mitt hus..häckar är det gökar?
AHAAA...det är gökar som sig förökar.
Har alltså inget med min otroliga glädje att låta dammsugaren ta ledigt en stund då o då...
skönt att veta.
Nu hörs vi inte på några timmar. De festa av er ska väl knoppa in. Sov sött så hörs vi när ni kvicknat till.
Kram, puss o nyp i stjärten....
Blink blink!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar