Hat och bitterhet

En vän skrev något klokt:

Om vi går omkring och känner hat eller bitterhet över någon/något är det detsamma som att låta dem/det ni avskyr bo gratis i vårt huvud.

Tänk på att existera är enkelt men det krävs mod för att LEVA. 

Kloka ord tycker  jag. Inte enkelt att följa o klara av att leva efter men kloka ord.

Så ibland ska jag välsigna mitt "dåliga minne" Då gör jag det...eller så är jag kapabel att låsa ute de båda avskyvärda själar jag tyvärr stött på...det är bra det. Annars blir man uppäten levande till slut. Fast ibland bubblar deras "verk" upp till ytan- då får jag gråta en skvätt och så får de flytta ner i källaren igen. 

Det är livet 💖

Man styr inte över så mycket som man skulle önska. Vissa människor stöter man ihop med och de kan ställa till med de hemskaste saker och man står maktlös.

Säg inte- Nähäää...tycker jag inte om någon går jag.

Inte alltid VI väljer dem. Det kanske någon anhörig gör, och då finns de där, varken vi vill eller inte. Och far någon anhörig illa är det svårt att bara blunda, vända om och gå. Eller hur? 

Ibland är det barn som fastnar med elaka, onda, sjuka, avskyvärda människor...totalt oförmögna att komma bort därifrån.

Barn har sällan några val.

Barn är mycket lojala. Får de lära sig att tiga och finna sig så gör de oftast det. Barn har inget att jämföra med. Vet inte att deras situation är "fel". Tarmoftast för givet att så här har alla det, så här är livet. 

Jag tycker detmär viktigt att man får hkälp att läka efteråt. Varken man varit barn eller vuxen. Läka sår i hjärta o själ tar tid, lång lång tid. 

Kommer eländet upp och upp i tankarna hela tiden öts man upp inifrån, blir man förgiftad och förlorar ännu mera livstid. 

Ibland får jag ett sting av dåligt samvete för att dessa båda personer inte varit uppe och bubblat i mitt medvetna på länge..ska jag verkligen glömma? Ska de få "komma undan" ? 

Men så inser jag efter lite övertalning av mig själv att det är bra. 

De har tagit så mycket, de ska inte få ta mer.

Deras gärningar bubblar upp då och då. Tårarna rinner, ibland flera timmar eller tillochfrån i flera dagar. Men så, borta ett tag och jag har förhoppningsvis läkt någon mm till i min sargade ärrade själ. 

Det är bra- tror jag. På rätt väg- tror jag.

Så finns alla dessa kloka förståndiga beslut man sörjer. Saker man ville göra men var tvungen att avstå från. Val man gjort med hjärnan fast hjärtat sagt annorlunda. Samvete som gnager fast man valt rätt. Iblnad finns inget rätt eller fel för samvetet gnager vilket som.

Hur man än vänder sig har man ändan bak.

Så sant. Så är livet ibland. Bara att ta skeden i fin hand och fortsätta sörpla soppa.

Det är livet 💖

Sussalongsong ✨✨✨