Hejsan svejsan människor!
Jag är som oftast en pratsjuk, humoristisk människa med en stor dos självironi. Jag viftar o gestikulerar stundom och pratar oftast med hela mitt engageman både om jag är för eller mot stundens samtalsämne. Ibland tror folk att jag är arg när jag bara är engagerad i samtalet. Jag tycker om ordvitsar, vränga ord o meningen med orden. Jag älskar att ställa på o skoja med folk. Jag älskar när de ställer på tillbaka eller ger mig humoristiska gliringar som jag kan "försvara" mig mot. Bästa sortens sällskap för mig, oftast. Jag blir sällan särskilt djup i mina samtal. Har upplevt så mycket allvar o eländes elände så jag vill ha trevligt när jag träffar människor.
Ibland undrar jag.
# Upplevs jag som ytlig?
# Upplevs jag som mindre allmänbildad? - då jag ofta säger jaha o jasså när folk är tvärsäkra på saker jag vet att de inte har rätt om eller där jag har en helt annan åsikt. För jag tycker det är bagateller och orkar inte engagera mig i småsaker, det finns så mycket stora saker som måste göras.
# Upplevs jag som dåligt utbildad? - av samma orsak som ovan.
# Upplevs jag som lögnare/ eller någon som överdriver? - när jag väl berättar om allt skit jag upplevt. Tänker de...nänä så mycket kan hon inte hunnit gå igenom. Hon är ju inte 100 år.
* Jag kom på att en del tittade skeptiskt på mig om jag berättade att min syrra sa så, min syrra gjorde det o det o det o syrran har gjort så....
tror de tänkte: Det var en väääääldigt aktiv syrra. Så jag började säga EN av mina syrror sa, EN av mina bröder har gjort...
för hur många vet att vi är 10 syskon? Vi har hunnit med en väldans mycket tillsammans
=^)
Jag satt här och tänkte på min ena granne. Han brukar säga till mig:
- du borde vara ståuppare. dvs stå upp- komiker.
Och så sitter jag här och tänker även på vad jag läst om många komiker/ståuppare. De får ofta frågan är du alltid rolig o glad.
Svarar ofta, nej. Ofta är jag väldigt nere o deppig. Stundom orkar o vill jag inte träffa en enda människa osv.
Jag tänker då på mig. På exempelvis igår. Jag var ledsen, nere, inte särskilt pratsjuk första timmarna i vaket tillstånd. Trött på min värk, trött på min sjukdom som styr mer över mig än jag vill. Trött o ledsen och besviken och nere.
Och då slår mig sanningen ?
JA, jag jag är nog en ståuppare.
Men nu tänker jag inte sitta här o tänka så mycket mer.
God fortsättning på helgen!
Sussalongsong!!!!
