inte riktigt sant

inte riktigt sant
den har morfat =)

måndag 5 november 2012

Hej, mellan valpspekulanter.

HEJ!!!

Vart jag har varit? 
Här. Men av någon anledning har min Ipad o bloggen inte dragit jämnt. Jag har inte kommit in och har inte orkat gå upp på övervåningen och suttit vid datorn. 
Vad som tagit min tid i besittning? 
Tror visst det stavas VALPAR.
Underbara lurviga valpar. Pärlan 3 små tjejer har uppnått den ålder då de ser sig om i världen efter nya hem. En egen flock att leva i. Har ute annons och då får man SMS, mail och telefonsamtal. Sedan blir det besök. Flera stycken har varit här och fler kommer. Sedan vill de ofta fundera ett par timmar eller någon dag. Så bollas det lite hit o dit. Efter några intensiva dagar brukar det klarna och de små flyttar undan för undan. Idag var det vaccinering, chippning o besiktning. Allt bra. 

Paralellt med detta har det vanliga livet rullat på. Med samtal åt höger o vänster. Efter ett 3 timmar långt samtal så var min hjärna tom. Jag var så mentalt trött så jag satt o sov vid köksbordet. Det blev sängläge en timma. Men känner mig väldigt mentalt trött. 

Mellan detta hanns det med ytterligare en valpning. Älskade Goldi fick 5 små underbara små under. 1 liten kille o 4 småtjejer såg dagens ljus den 1 November. Vita med svarta tecken i varierande storlek o mängd. 

Den 2 Nov kom en sänka i känslolivet. Det var 1: årsdagen av min mors bortgång. Jag känner mig så vill. Vet inte vad jag känner o ej. Men jag försöker som vanligt klösande klättra mig uppför branta stupets kant. Sakta sakta får jag fingrarna över kanten o näsan jämnt över vattenytan och tar ett par kippande andetag igen. Så har jag syre för ett litet tag igen. Ja, så är livet.

Jag undrar om jag bara överlever eller om jag lever livet.
Jag får fortsätta fundera på det. 
Så kommer en liten svansviftande lurvig aprikos valpabit och jag snusar in min näsa i den mjuka pälsen och DÅ...DÅ lever jag livet en minut.
Så jag kan överleva ett tag till. 

Lyssnar på  Jag är apan... av Olle Ljungström framförd av Darin.
"det är du som väljer - så var noga med ditt val.
det är ändå du som väljer - vem du är"

Så sant till viss del. Jag har val. Ett val är att inte bli bitter, inte tappa min empati, inte förlora min humor och lite till.

Men jag tvingas också in i fållor jag inte valt.
Min sjukdom tvingar mig till begränsningar,ingenting jag vill. Men jag måste. Jag kollapsar annars. Jag kollapsar ändå.
Jag blir så trött, jag blir så ledsen, jag mår så dåligt, jag har så ont, jag går sönder o sönder mer o mer.
Men - jag väljer att inte bli bitter. 
Har sett hur bitterhet äter upp människor innifrån. Sådan vill jag inte bli.
Vill inte önska att min nästa får två träben för att jag har ett.
Jag vill inte bli bitter.

Så jag har mina hundar. En valpspekulant frågade mig idag:
Du måste älska det här va? 
Ja, svarade jag utan en sekunds betänketid. Jag älskar det här. Valparna, de vuxna hundarna. Vad vore du utan djuren? Frågade en vän mig....DET kunde jag inte svara på.
Vad vore jag då? Det behöver jag tänka på längre. Länge.

Så imorgon kommer en valpspekulant till, hitfarandes från Karlstad. Paret idag kom från Strömstad. Mannen var från Örebro så de besöker hans far samtidigt. Hon ska ringa imorgon och lämna besked. Så i morgon får vi se hur det blir. C U. Ha det bra.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar